Laserbehandling (Low Level Laser Therapy, LLLT) på hund; ett vidgat perspektiv

Allt levande är ljuskänsligt!

Allt levande är ljuskänsligt! Det är väl känt att lågenergilaser används för att påskynda läkning, och minska inflammation och smärta. Men användningsområdena för laser ökar hela tiden, och i detta inlägg vill vi presentera ett vidgat perspektiv på laserljus. Det är dock viktigt att  först förstå lite om hur laser fungerar, här kommer därför en kort historik om dess användning och en efterföljande beskrivning av hur (och varför!) laserljus fungerar.

Lågenergilaser (Low Level Laser Therapy LLLT) är en beprövad behandlingsmetod som har använts sedan 1960-talet. Det finns idag närmare 5000 studier på laser och det har visat sig vara utan biverkningar eller rapporterade skador (starka ljuskällor kan dock innebära en viss risk om man tittar rakt in i laserstrålen, detta ska därför undvikas).

Skillnaden mellan laser och annat ljus är att laserljus har en våglängd och en färg (till skillnad från t ex solljus som kan delas i flera olika färger och våglängder av ett prisma.) Lågenergilaser tränger igenom hudytan utan någon värmeeffekt och kan därför inte bränna eller skada huden.

Vilka effekter har lasern på cellen?

  • stimulerar cellfunktioner (ämnesomsättningen i cellen, dess energiproduktion)
  • reducerar inflammation (genom minskning av de s k inflammationsmarkörerna, bl a prostaglandin, proinflammatoriska signalsubstanser)
  • främjar läkning (genom bl a stimulering  av fibroblaster/kollagen, ökad celldelningshastighet, nybildning av blodkärl, m m)
  • minskar svullnad och ödem
  • minskar smärta (genom bl a påverkan på nervceller, hämning av nociceptiv smärta, stimulering av kroppsegna opioider, m m).

När laserljuset träffar hudytan kan det antingen absorberas, reflekteras och/eller spridas åt flera håll. När laserljuset väl träffar cellen sker ett energiupptag i cellen som har visat sig påverka cellens funktioner positivt.

För att minimera att laserljuset reflekteras (och att det istället tränger in i vävnaden) ska lasern hållas i 90 graders vinkel mot hudytan. När laserljuset når vävnaden sprids som sagt en del av ljuset åt olika håll, vilket minskar mängden energi som når djupare in i vävnaden. Absorptionen av ljuset sker av s k  kromoforer (som är en del av en molekyl). De vanligaste kromoforerna är vatten, hemoglobin, melanin, proteiner och aminosyror.

Olika våglängder för olika besvär

När det gäller laserns inträngningseffekt är en viktig parameter laserns våglängd. Våglängd mäts i nanometer (nm) och bestämmer, till viss del, vilken effekt lasern kommer att ha på vävnaden. T ex, ultraviolett ljus (våglängd 100-400 nm) absorberas främst av melanin, proteiner och nukleinsyra, synligt ljus (400-760 nm) sprids och absorberas främst av melanin, hemoglobin och myoglobin. Ljus med 760-1400 nm våglängd sprids i huvudsak, men absorberas även (dock svagt) av en rad molekyler, medan ljus med 1400-10 000 nm absorberas nästan uteslutet av vatten och har väldigt liten spridning (laserljus med våglängd över 950 nm har en mycket hög absorption av vatten, varför en mycket liten del av ljuset tränger ner under hudytan).

Generellt sett används infraröda våglängder som 904 nm och 808 nm på djupt liggande leder och muskulatur, medan lasrar med synliga våglängder som 660 nm, 520 nm och 450 nm, har lägre inträngingsförmåga och är bättre för ytliga senbesvär, hud eller sår.

Termiska lasrar

Lasrar med våglängd över 950 nm är inte så vanligt (förutom termiska lasrar som används för att skära, koagulera, eller bränna bort vävnad). Ett vanligt missförstånd när det gäller laser är att ju högre mW, ju starkare laser, desto djupare tränger den in i vävnaden. Istället gäller följande; ju större våglängd, desto större risk för vävnadsskada och låg inträngning i vävnaden. Mycket stor våglängd och mW tränger bara igenom hudytan ytligt, i bästa fall genom dermis. Laserns biostimulatoriska effekt på cellnivå går förlorad, istället får man en värmande effekt.

Både våglängd och antalet watt avgör behandlingsresultatet

Förutom våglängd är en annan viktig enhet för att mäta lasern effekt watt (W) eller milliwatt (mW). 1 watt = 1 joule/sekund. Laserapparater med högre watt ger en optimal dos (Joule) på en kortare tid och kan därför förkorta behandlingstiden. För hög watt kan dock försämra laserns terapeutiska egenskaper visar forskning.

Det finns idag flera olika klassificeringar på lasrar. På Sport Dog Academy används en laser av klass 3B och från den svenska tillverkaren Irradia. Till klass 3B räknas alla lasrar som har en uteffekt som är mindre än 500 mW.

Varför fortfarande kontroversiell?

Fortfarande anses laser som behandlingsmetod kontroversiell av vissa. Anledningarna till det är för det första att de bakomliggande biokemiska mekanismerna är komplexa och inte helt och hållet förstådda, för det andra att en rad olika parametrar (såsom våglängd, tid per behandlingspunkt, styrka, frekvens, etc) måste väljas och ställas in inför varje behandling. Dessa parametrar avgör också behandlingens resultat, är de inte optimala för just den åkomman kan ett positivt resultat utebli helt. Av denna anledning finns det därför en rad LLLT-studier som visar på ett negativt resultat (enbart pga fel val av våglängd och dos). Varje åkomma har en s k “optimal dos” som man strävar efter, högre eller lägre doser gör att behandlingen får sämre, eller ingen, effekt. Faktum är att, när det gäller laser, är lägre doser att föredra snarare än högre. Det är alltså inte så att en starkare laser är mest effektiv, eller att man ska “brassa på” med fler Joule för säkerhets skull.

På seninflammation finns det ett 30-tal positiva RCT-studier (randomiserade och kontrollerade) med 3B-laser och ca 15 negativa, dvs där det inte har uppmätts någon positiv effekt mot kontrollgrupp.

På knäartros finns ca 12 positiva RCT-studier och på akuta skador/postoperativt finns över 20 positiva RCT-studier.

Behandlingsreaktioner

En behandling tar vanligtvis mellan 5-30 min. Reaktioner på behandlingen uppkommer oftast inom 24h, och är generellt sett alltid att betrakta som positiva, då de visar att behandlingen har haft effekt. Exempel på reaktioner är:

  • Tillfällig eller bestående smärtlindring
  • Tillfällig trötthet
  • Övergående smärtreaktion (som ett tecken på att en läkningsprocess har satts igång)

Så vad finns det då för andra behandlingsområden för laserterapi?

Ett idag växande område där man tittar på laserns effekter är inom friskvård, dvs förebyggande laserbehandling. Exempelvis görs studier om laser på stamceller (man har funnit att laserljus får stamceller att bli fler, proliferation, och att laser förbättrar stamcellens överlevnad), laserbehandling före operationer, laser för att skydda mot skadlig UV-strålning och laser före träning eller tävling på muskler (vilket har visat ge en ökad prestation och mindre mikroskador på musklerna).

När det gäller förebyggande laser på muskler innan träning/tävling finns ett 50-tal studier på både djur och människa. Muskelvärk framkallad av fysisk aktivitet har två faser; en primär och en sekundär.

Den primära fasen är ett resultat av direkt mekanisk stress och ger muskelskador. Andra fasen är en inflammatorisk reaktion som kommer efter mekanisk stress. Studier har visat att om man lyser med laser på musklerna innan fysisk aktivitet så påverkas båda dessa faser positivt. Lyser man med laser efter fysisk aktivitet så påverkas endast den andra fasen.

Nedfrusen sperma har i studier belysts med laser medan den har tinats upp, vilket har gjort att sperman har blivit mer aktiv, spermierna fick bättre rörlighet och mitokondriell funktion. Detta har praktiserats på travhästar som är verksamma inom avel.

Bland djurstudier finns mycket goda resultat på lågenergilaser och artros, där man har kunnat påvisa att lasern har dämpat inflammationen. Det finns många studier på djursidan, samt ett flertal dubbelblinda positiva studier även på humansidan (t ex om laser och knäartros). Det finns även en intressant studie om laser och meniskruptur (på människa), där de deltagande i studien befann sig i operationskö. Uppföljning gjordes efter 1 år, och ingen som hade fått laserbehandlingar valde sedan operation.

Det kommer mera…

Vi hoppas att ni med detta inlägg har fått en inblick i laserns mycket breda och fascinerande användningsområde. Framöver kommer ytterligare blogginlägg om laserns verkan. Vi har arbetat med laser i många år och vidareutbildar oss kontinuerligt inom området. All laserbehandling har karenstid på 7 dygn, vilket är viktigt att tänka på om man ska ut och tävla med sin hund.

Vetgirig?

Är man vetgirig och nyfiken på att läsa om fler studier inom laser finns en uppsjö på https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/, skriv sökorden “LLLT” + valfritt område.

Förslag till vidare läsning:

Low-level laser irradiation promotes proliferation of cryopreserved adipose-derived stem cells. Einstein (Sao Paulo). 2017

 

Effect of low-level laser therapy on mesenchymal stem cell proliferation: a systematic review. Lasers Med Sci. 2015.

 

Effects of photobiomodulation therapy (PBMT) on biovine sperm function. Lasers Med Sci, 2016.

 

Efficacy of low level laser therapy associated with exercise in knee osteorithis: a randomized double-blind study. 2011

 

Low-level laser therapy in meniscal pathology: a double-blinded placebo-controlled trial. Lasers Med Sci. 2013

Author

Similar Posts