Vad är vattensvans?
Vad är vattensvans (Acute Caudal Myopathy) och varför uppkommer besväret?
Vattensvans är ett tillstånd som oftast drabbar raserna retriever, setter och pointer. Andra namn för vattensvans är “Retrieversvans”, “Cold water tail”, “Limber tail”, “Dead tail”, med flera, kärt barn har många namn.
Den exakta orsaken till att hundar drabbas av vattensvans är inte helt klarlagd, men man har i studier med hjälp av EMG (elektromyografi) och vävnadsprover från drabbade hundar kunnat se att det är de coccygeala musklerna vid svansroten som blir drabbade. Smärtan kan sprida sig till bakbenen och tillfälligt förlama dem.
De drabbade musklerna är de som arbetar med sidoböjning av svansen (d v s, “vifta på svansen”), samt att hålla svansen uppe. Den laterala förflyttningen av svansen är en nödvändig funktion för att bibehålla koordination och balans när kroppen är i rörelse, av denna anledning blir en del hundar även halta p g a vattensvans.
I en studie med drabbade pointers (“Coccygeal Muscle Injury in English Pointers (Limber Tail)) såg man flera bevis på skador i de coccygeala musklerna; förhöjd nivå av kreatinkinas (vilket är en indikator på muskelskada) vid de första tecknen på vattensvans, muskelkramp, samt histopatologiska bevis på muskelfiberskador.
I en annan studie från 2015 från Pakistan (“Limber tail syndrome in German shepherd dogs”) fann man en också förhöjd nivå av kreatinkinas vid tillståndets början.
Bild kopierad från Miller’s Anatomy of the Dog, 3ed, s.316.
De specifikt mest drabbade muskelgrupperna är intertransversarius caudalis, som går från hundens bäcken till mitten av hundens svans. Hundens svansmuskler är lokaliserade i ett litet område mellan de coccygeala kotorna och ett yttre lager av tät förbindande vävnad. Av den anledningen finns inte mycket utrymme för musklerna att expandera, vilket gör att de lätt blir “klämda” i en naturlig kompressor, vilket resulterar i minskat blodflöde. När musklerna inte får tillräckligt flöde av syrerikt blod, börjar muskelcellerna att degenerera, vilket leder till smärta och dysfunktion.
Utlösande orsaker kan vara överansträngning eller nedkylning, det har även observerats hos hundar som har tillbringat lång tid i trånga burar utan möjlighet att röra sig nämnvärt.
I en studie från 2016 från University of Edinburgh (“Cumulative incidence and risk factors for Limber Tail in the Dogslife Labrador Retriever cohort”) fann man att simning inte nödvändigtvis var en orsak, men helt klart en riskfaktor. Vidare fann man att arbetande hundar löpte större risk att drabbas än icke arbetande hundar, samt att högre breddgrader var ytterligare en riskfaktor. Man fann även att de drabbade hundarna i studien var närmare besläktade med varandra än man hade kunnat förvänta sig vid slumpmässigt urval, vilket skulle kunna tyda på att det finns en genetisk faktor inblandad. Det är dock inte säkerställt.
Behandla hund med vattensvans
Kan man behandla vattensvans? Oftast klingar besväret med vattensvans ut av sig självt inom några dagar, men ibland kan det ta flera veckor innan besväret försvinner. Då det kan vara mycket smärtsamt för hunden, kan man behöva få smärtstillande medicin utskrivet. Medicinsk laser har också visat sig mycket effektiv mot vattensvans, enligt vår erfarenhet brukar hundar som har behandlats med laser för vattensvans också vara mindre benägna att drabbas igen. Vi rekommenderar även kiropraktisk behandling då exempelvis ledrörelseinskränkning i övergången mellan bäckenet och första svanskotan erfarenhetsmässigt ofta har samband med vattensvansbesvär.
Annars gäller vila, och att hålla hunden varm!